Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och Personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och Personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar Personliga bekymmer hos föräldrarna.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

Mini-Maria Nordost är en av fyra öppenvårdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 21 år och även till deras anhöriga. Syftet med min uppsats är att undersöka hur föräldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie där sex mammor har intervjuats, fyra med utländsk bakgrund och två med svensk bakgrund. Frågeställningarna handlar om i vilken mån man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att växa upp i en annan familjekultur än den svenska påverkar hur man hanterar bekymmer med tonårsbarns drogmissbruk.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.

Sömn och  förmågan att minnas persoliga händelser är en fundamental funktion i vårt liv och har en betydande roll för vårt välbefinnande. Denna studie ämnade undersöka om det föreligger något samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser under kontroll för variabler såsom emotioner och ålder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning riktad till en studentpopulation där urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser efter kontroll för emotioner och ålder.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

Nordiska språk, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

SammanfattningI dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut.Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken.Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

Allt fler företag väljer att vara webbaserade och ägna sig helt till e-handel. Samtidigt fortsätter antalet e-handelsföretag att öka i antal kraftigt. Företagens behov av personlig information och kunddata har även ökat för att förbli konkurrenskraftiga. Vilket skapar ett problem, behovet av denna personliga information hos företagen riskerar att inkräkta på användarens personliga integritet. Tidigare forskning presenterar inte mycket angående värdet av den personliga integriteten och de fördelar ett skyddande av detta genererar.

Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om vuxnas lärande av matematik och att förstå vikten av vändpunkter i lärande av matematik. I detta arbete har berättelser från 29 studerande på två folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. Många av de 29 som studerar på allmän linje på två folkhögskolor har ett problematiskt förhållande till lärande av matematik. Många beskriver att de hade bekymmer med matematiklärande redan under grundskolans första år, för vissa leder dessa bekymmer till ohälsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vändpunkter när det gäller lärande av matematik, då ett gammalt mönster kan brytas. Några orsaker till vändpunkter som nämns i berättelserna är: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning från behandlingshem och klok lärare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlärningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och Personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning.

Användandet av Web Services har ökat de senaste åren, det är relativt lätt att utveckla dessa tjänster och de kan användas i de allra flesta miljöer. Ett bekymmer är dock säkerhetsfrågan. Denna uppsats studerar de vanligaste teknikerna för att säkra Web Services, beskriver hur de kan användas samtidigt diskuterar fördelar och nackdelar med flera av dem. Till sist ges förslag på hur Web Services i olika typer av miljöer kan säkras..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.